Att svära i kyrkan

Gröna tankar ger värdefull gemenskap - men fler behöver svära i kyrkan

Bästa boken i sommar

I sommar har min kvällslektyr, toalektyr och kaffepauslektyr varit boken Att svära i kyrkan - Tjugofyra röster om evig tillväxt - på en ändlig planet.

Kanske inte den bästa tiden på dygnet att vid läggdags trigga miljötänket, men definitivt värt det. I min enfald kände jag mig som en outsider ibland vänner och bekanta, men boken gav mig på många sätt oväntade aha-upplevelser och jag kan numera konstatera att jag faktiskt inte är så ensam om mina tankar och idéer som jag tycktes tro. Känns betryggande!

Många tankar och jag är inte ensam

Själv har jag många tankar om och på grund av hur samhället ser ut. Jag känner att om vi inte pratar om de problem som finns, som vi dessutom själv skapar, så blir det ännu svårare att vända skutan. Just därför känns det viktigt att dela med mig av mina tankar, samtidigt som jag vill synliggöra några ord från bokens skribenter. Jag har därför valt att citera Birger Schlaug, Anna Borgeryd, Ylva Lundin, Anders Wijkman, Pär Holmgren, Stefan Edman, Sara Karlsson, Anne Jerneck, Fredrik Lindström, Stellan Tengroth, Katarina Bjärvall och Stina Oscarson. Alla har de gjort avtryck hos mig och gett mig värdefull kunskap och ännu större insikt i de problem som vi kommer att möta. Jag vill på intet sätt frälsa andra som inte har vare sig tid eller ork att bry sig när det gäller vår natur och miljö, men det kan vara värt att fundera på om inte alla lite till mans ändå vill må en smula bättre? För visst är det väl så att vi alla har ett behov av att må bra och att slippa känna stress och oro varenda dag?

Samhällelig stress och evig tillväxt

Jag känner många som inte ens hinner laga mat. Då har det gått långt tycker jag, för mat måste vi äta för att orka leva. Osökt dyker då frågan upp om hur vi ska göra för att få det lite bättre. Och varför är vårt samhälle uppbyggt kring fyrtio timmars arbetsvecka och evig tillväxt? Vore det inte bättre att dela på jobben så att fler får möjlighet till ett behagligare liv, i bemärkelsen att å ena sidan slippa vara arbetslös eller å andra sidan stressa sig sjuk? Och är det någon som bryr sig om barnen i detta sammanhang? Är samhället verkligen byggt kring och för barnens bästa? Är det inte i själva verket så att vi tror att bättre ekonomi ska lösa barnens bekymmer? Så att vi kan ge dem finare och bättre saker - leksaker, teknikprylar och märkeskläder - som de kanske egentligen inte är i behov av.

"Till min förvåning hittade jag till och med i bakgrundsmaterialet till införandet av maxtaxa på dagis att huvudargumentet inte handlade om barns bästa - utan om föräldrars möjlighet att arbeta mer och därmed bidra till fortsatt tillväxt inom den formella ekonomin mätt i BNP. --- Det krävs mer av kvalitativt tänkande än kvantitativt. Färre arbetstimmar per vecka. mindre stress och mer eftertänksamhet. --- Det är därför vi nu är i stort behov av ett utvecklingssamtal. Vi kan ju börja med att ställa oss frågan vad som är bättre liv." (Birger Schlaug)

Samhällsutveckling

Alla medförfattare i boken har inte samma bakgrund och skriver därför utifrån olika perspektiv. Gemensamt är dock att de ger luft åt sin syn på vår samhällsutveckling och vågar vara kritiska. Och det är kanske just detta som gör boken så väldigt intressant. Emellertid är boken inte en enda lång problembeskrivning utan innehåller likafullt tankar och förslag på hur vi skulle kunna blicka framåt och samtidigt kunna förbättra vårt välmående, både miljö- och hälsomässigt, men också ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Självfallet strävar vi alla efter ett för oss bättre liv, men ett bättre liv ser ju olika ut för var och en av oss. Ett bättre liv betyder inte per automatik att vi ska jobba mer och bidra till en högre BNP. Vi kanske hade haft det tillräckligt bra ändå?

"... är det verkligen ekonomisk tillväxt som gett oss allt det goda? Eller är det människors strävan efter bättre liv som gett oss allt det goda - och är det denna strävan som också lett till ekonomisk tillväxt? Vad är hönan och vad är ägget?"
(Birger Schlaug)

Social medier

I sanning är det väl så att vi är alldeles för mycket uppkopplade nuförtiden. Visst är sociala medier bra, men det känns som om det finns en risk att vi går miste om vad personliga möten och det som vanliga samtal ger. Glädjen blir så mycket mer  om man delar den med någon annan istället för att sitta ensam framför sin skärm. Känslan finns att de sociala fysiska mötena blir färre och färre, men faktum är att det runt om i Sverige bildas fler och fler omställningsgrupper, där man umgås samtidigt som man lär sig nya kunskaper. Kunskaper som verkligen ger mervärde i form av exempelvis grönsaksodling eller klädbytardagar. En hållbar lokal produktion utan tänket om ekonomisk tillväxt, som samtidigt bidrar till ett mindre uttag av naturresurser. Vi behöver fundera på vad naturen är värd för oss människor?

"Vi som lever i rika länder får inse att vår uppgift nu inte är att öka vår konsumtion av material och energi utan att använda vår skicklighet och innovationskraft till att upprätthålla så mycket som möjligt av den moderna världens fördelar, medan vi systematiskt avvecklar vår övertrassering av planetens biofysiska gränser. I stället för att ställa frågan: Hur kan vi skapa tillväxt? behöver vi alltså gå in i ett mer konkret försörjningssäkrande tankesätt." (Anna Borgeryd)

"Nu startas nya odlingar i bostadsområden i staden. De behövs eftersom de kan grundlägga resiliens och bidrar till människors försörjning och glädje. En viktig del i omställningsarbetet är att skapa medvetenhet. ... återvinning av byggnadsmaterial. ... få saker att cirkulera istället för soptippen. ...lär ut hur man lagar jeans. ... tillfällen till samtal. ... Vi går en osäkrare arbetsmarknad till mötes och den som har en färdighet vid sidan av sitt jobb, som att sy eller odla kommer att kunna skaffa sig inkomster även den vägen." (Ylva Lundin)

Steg 3

Att svära i kyrkan - Tjugofyra röster om evig tillväxt - på en ändlig planet är framtagen på initiativ av organisationen Steg 3 som bildades för tre år sedan och som har satt som uppgift att försöka få igång en diskussion kring en långsiktigt hållbar utveckling. Man menar att ekonomisk tillväxt nog är en ohållbar väg på sikt. Steg 3 har medlemmar med vitt skilda bakgrunder, men gemensamt är att man tillsammans vill försöka komma fram till och definiera hur en bättre samhällsutveckling skulle kunna se ut. Samhällets mål som det ser ut idag är att växa ekonomiskt. Alla ska vi vara med så att ekorrhjulet inte slutar snurra. BNP borde inte vara det mått vi använder för att se hur samhället mår utan istället borde vi titta på vilken livskvalitet vi människor har. Många i dagens samhälle har ingen bra livskvalitet alls och samtidigt mår miljön allt sämre.

"En fråga jag sedan många år ställer mig är varför de allra flesta beslutsfattare inom politik och näringsliv så självklart ger ekonomerna tolkningsföreträde framför naturvetarna. --- Den stora utmaningen består i att utveckla en mer holistisk syn på mänsklig utveckling. Inte minst måste vi bredda synen på vad som är ett gott liv. Livskvalitet är för de allra flesta människor långt mer än materiell konsumtion. Det är ett av flera goda argument mot att ha tillväxt i BNP som den viktigaste måttstocken för utveckling." (Anders Wijkman)

Ekonomiska kalkyler eller naturens resurser?

Ekonomin ska inte vara vår enda måttstock på hur gott liv vi lever tycker jag. Emellertid för man en politik där allt tycks utgå från ekonomiska kalkyler, där man kan räkna på allt, även naturens resurser. Om vi förutsätter att en ekonomisk tillväxt är det enda rätta och fortsätter konsumera mer än vad planetens resurser räcker till så finns ju till slut ingenting kvar att producera mer av. Och inte nog med det, för i skövlingen av våra naturtillgångar skövlar vi även djurarter. Jag läste någonstans att ungefär hälften av de 4000 rödlistade djurarterna bara i Sverige är utrotningshotade. Räkna då in alla andra djur världen över som är utrotningshotade eller som är helt utrotade, enbart för att vi människor ska få det ännu bättre än vad vi redan har. Vi blir varken friskare eller lyckligare av den konsumtionshets som råder i industriländerna.

"Vi kan inte blunda för att vår girighet, materialism och överkonsumtion är en grundläggande orsak till den globala miljöförstöring som vi nu ser allt tydligare, och då som sagt inte minst i Arktis. ---  Så länge vårt samhälle tillåter, och i princip även uppmuntrar, att vår livsstil överförbrukar naturens resurser kommer det grundläggande hållbarhetsproblemet bara att växa. --- Är verkligen BNP ett bra mått på det som vi människor behöver?" (Pär Holmgren)

Vi uppfinner nya bränslen så att vi kan köpa den där miljöbilen, utan en tanke på att sockerrören kräver mycket vatten eller att man avverkar tropisk regnskog för att vi i I-länderna ska kunna köpa, vad vi har döpt till "miljöbil". Vi tycker att vi är i stort behov av dessa bränslen till våra stadsjeepar. Men vi borde omvärdera och fundera över att också fordonet ska produceras. Någonstans i världen. När bilen väl är färdig på fabriken ska den transporteras till Sverige. Därefter är det dags för oss konsumenter att ta ett billån - nyttja pengar som vi inte har - för att kunna bli miljövänlig på vägen till jobbet. Istället för att samåka, åka kollektivt eller cykla, beroende på avståndet förstås.  Fast å andra sidan så hade vi ju inte kunnat samåka om ingen använt bil. Hur skulle vi på landsbygden då komma till jobbet?

"Medierna analyserar finansskuldkrisen och dess politiska och sociala effekter. Men sällan uppmärksammas den ökande ekologiska skuldkrisen... Tystnad råder. --- Vi skulle kunna vara 15 miljarder människor på Jorden - om alla levde som den genomsnittlige indiern. --- Jorden är en vattenplanet. Men bara 2,5 procent utgörs av sötvatten; endast 1 procent är tillgängligt för människan. ...vattenbrist... Samtidigt som produktionen av industriell mat och dryck, kläder och kapitalvaror kräver enorma mängder vatten." (Stefan Edman)

"Att lifta är att samåka och därmed spara bensin och koldioxidutsläpp.  Och precis som när det gäller andra former av nålstick mot konsumismen, till exempel mat som plockas ur containrar utanför matbutikerna, så finns det två sidor. Att lifta eller plocka containerbananer är möjligt bara i symbios med konsumismen... att konsumera utan att köpa. Att utnyttja konsumismen, parasitera på den." (Katarina Bjärvall)

Djur och natur

Jag menar hur mycket skog går åt till de där moderna utemöblerna eller de snygga köksluckorna? Nej, vem funderar ens på avskogning? Men det kanske vi borde göra eftersom vi alla är beroende av jordens ekosystemtjänster. Alla dessa naturtillgångar som vi bara drar nytta av. Bättre ordval torde vara utnyttjar, utarmar och förgiftar. Och allt detta bara för att vi ska upprätthålla ett fint hem, snygga kläder, bilar, leksaker, smartphones, eller varför inte den där dyra - exklusiv dessutom - ansiktskrämen! Vi håller ju på att utrota djurarter. Levande varelser som har precis lika stor rätt som vi själva att leva på denna planet. Vi är inte enväldiga härskare även om många ekonomer tycks tro att vi kan hålla på så här i all oändlighet. Ekonomisk tillväxt borde inte vara allena rådande. Är det inte viktigare att bevara ekosystemen än att anlägga nya industrier? I vårt stressade liv inser vi inte hur stort naturens egentliga värde är. Det är inte förrän någon katastrof inträffar som vi tvingas stanna upp och tänka till. Vi måste skippa vår kapitalistiska natursyn med vinst som enda syfte, det kommer bara leda till ännu mer ödeläggelse. Naturens värden är alldeles för värdefulla för oss.

"Även om det inte inträffar några katastrofer så har den ekonomiska aktiviteten ofta en stor påverkan på naturen. Det är ofrånkomligt, och inte per definition något negativt. Men det finns klara tecken på att en ökad ekonomisk aktivitet intimt hänger samman med att ekosystemen får svårare att leverera de tjänster som den ekonomiska aktiviteten i sin tur är beroende av. Vi skulle därför kunna tala om oekonomisk utveckling, då dagens utvecklng minskar de långsiktiga förutsättningarna för den ekonomiska aktiviteten. BNP som mått gör ingen skillnad på aktiviteter som utarmar ekosystem och sådanan som förvaltar dem." (Sara Karlsson)

"I takt med teknologisk förnyelse och ekonomisk tillväxt ökar efterfrågan på billiga konsumtionsvaror men även avståndet mellan konsumtion å ena sidan och produktion och miljöbelastning å andra sidan. I många produktionsländer är arbetsförhålllandena undermåliga och tillverkningen orsakar föroreningar, överutnyttjar resurser och ger stora utsläpp av växthusgaser vilket inte noteras i konsumtionsländernas statistik." (Anne Jerneck)

Vårt välmående

Titeln Att svära i kyrkan - Tjugofyra röster om evig tillväxt - på en ändlig planet speglar i själva verket mina egna olustkänlsor över att kanske vara en miljönörd bland alla vanliga Svenssons och jag tror säkert att fler än jag bär på liknande känslor. Vårt dagliga liv ge oss idag... nej, nu skojar jag. Vad jag försöker säga är att vi alla oftast har fullt upp under vardagen med jobb, hem och barn. Den tid vi ibland mot förmodan får över, vill vi ju kunna varva ner. Men att varva ner har ju olika betydelse för alla, och där någonstans tänker jag att vi skulle kunna ta oss tid att liksom reflektera över hur vi har det, men kanske också över hur vi vill ha det, om vi mår bra eller hur vi skulle kunna utveckla våra liv till det bättre. Vi kanske behöver träna mer, äta bättre, spara lite mer pengar, umgås mer, koppla ner från sociala medier, börja pendla eller sluta konsumera ohämmat - helt enkelt förbättra vårt välmående.

I allt det här spelar som sagt natur och miljö stor roll, även om vi inte skänker det en enda tanke. För var ska vi träna - i skog och mark eller på gymmet? Vad ska vi äta - ekologiskt eller en massa tillsatser och kemikalier? Vilka fonder ska vi spara i - eko eller råolja? Hur ska vi ta oss till jobbet - samåka eller cykla? Vilka inköp behöver vi göra - kan vi handla begagnat eller ekologiskt? Vilka material ska vi använda vid renovering av huset - återvunnit/begagnat eller ekologiska/hållbara sådana? I allt det nämnda nyttjar vi råoljan, det är liksom själva fundamentet för att hjulen i våra liv ska kunna smörjas så bekvämt som möjligt. Men som sagt så finns det alternativ, bara vi vågar kika runt hörnet.

Med detta vill jag säga att den här boken berör oss alla även om vi till att börja med, innan vi faktiskt har läst den, gnäller om hur onödig den är eller att den bara är till för oss miljönördar. Det är den inte! Den ger oss alla många värdefulla ögonöppnare! Och det är förnämt bra att ha tillgång till så många åsikter i en och samma bok.

"Vår kultur brukar kallas en överflödskultur, men den kan nog lika gärna beskrivas som en bristkultur i det att den fokuserar väldigt mycket på det otillräckliga i våra liv. Fokus ligger mycket oftare på vad som kan och bör förbättras än på att njuta av det som redan är bra. Bra är inte bra nog om det kan bli bättre! --- Hur lång tid kommer det attt ta för oss att tillstå vårt beroende, att vi är underkastade tillväxten och marknadskrafterna lika mycket som exempelvis medeltidsmänniskan var underkastad Gud?" (Fredrik Lindström)

Pengar och lycka

Pengar och miljöproblem hänger ihop. Det är ingen annan än vi - du och jag - som gör onödiga inköp. Djuren och naturen gör det definitivt inte. Återstår vi människor. Men samtidigt är det min övertygelse att alla dessa onödiga, ofta impulsdrivna inköp, inte hade förekommit om vi inte levt i ett sådant stressamhälle som vi gör. Vi har helt enkelt inte tid att lappa och laga, laga mat från grunden, ta oss fram med cykel eller leta begagnat. Min övertygelse är att vi måste ställa om på ett eller annat sätt. Vi gräsrötter. Enligt min mening handlar det inte om att vi ska jobba mer och bidra till en starkare ekonomisk tillväxt utan för mig handlar det istället om att vi måste gå ner i arbetstid och istället hjälpa varandra. Jag tror att vi alla hade mått bättre då. För vi kan ju inte köpa lycka för pengar.

"Det ekologiska fotavtrycket säger att vi behöver ett och ett halvt jorklot. Av nio planetära gränsvärden är åtta på väg åt fel håll. Utrotningen av arter går fortare än då dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan. Klockan har passerat det magiska tolvslaget och är snarast en halv minut över. Nu går det fort. --- Intuitionen säger att en växande BNP är nära kopplad till ett ökat uttag av naturresurser och en tilltagande belastning på ekosystemen och det är inte bara en diffus känsla. Både statistik och vetenskap talar samma tydliga språk. Idén om fortsatt tillväxt är absurd. --- När vi ser att tillväxt alltid följs av bakslag, vore det då inte bättre att tala om lycka och inte om lyckligare. förnöjsamhet och strävan efter en tillräcklig och uthållilg nivå vore, med den negativa erfarenhet som man - sakligt sett - borde förknippa med tillväxt, ett sundare förhållningssätt. Min svordom i kyrkan: hellre förnöjsamhet än tillväxt." (Stellan Tengroth)

Omvärdera din tid

Vi borde istället sätta oss ner under korkeken och fundera. Se på ekorrhjulet  -utifrån. Jag skulle vilja avsluta med att åskådliggöra en annan sorts almanacka än vad vi kanske är vana vid och samtidigt citera en klokskap ur boken från Stina Oscarson.

"Den samiska almanackan - åtta årstider 30/1 - 27/2 Tid för omsorg, 28/2 - 1/5 Tid för uppvaknande, 2/5-19/6 Tid att ge tillbaka, 20/6 - 10/7 Tid för växande, 11/7- 28/8 Tid för betraktande, 29/8 - 9/10 Tid för skörd, 10/10 - 20/11 Tid för längtan, 21/11-29/1 Tid för resa
Dessa ord ger en påminnelse om något vi glömt. Om att naturen och livet har sin gång och att vissa processer kan man inte effektivisera bort." (Stina Oscarson)

Ta en diskussion med dina vänner

Boken Att svära i kyrkan - Tjugofyra röster om evig tillväxt - på en ändlig planet är lättläst, men på samma gång väldigt informationskompakt. Korta kapitel fyllda med idéer och tankar, visioner och visshet, logik och statistik gör, på det hela taget, boken ändå mycket läsvärd! Så plocka fram boken i närvaro av vänner och bekanta som verkar lite aviga till miljö- och klimatfrågor och poängtera att det faktiskt finns minst tjugofyra personer i Sverige som tycker som du själv. Eller använd den rent allmänt som underlag för diskussioner. Om inte annat så kanske det leder till ett bättre liv.

Boken går att köpa via Pärspektiv förlag, Bokus eller Adlibris.