Ekologiska hundhalsband

Läderhalsband till hunden eller inte?


Färre ekoprodukter till våra fyrfota vänner

Länge, länge har jag gått och funderat på varför vi exkluderar våra husdjur från allt som vi själv vill ha som ekologiskt. Men jag har inte kommit fram till något tillfredsställande svar, mer än att vi inte tycks bry oss lika mycket om dem som om oss själva. Möjligen kan det vara så att det är svårt att hitta produkter till våra fyrfota vänner, som på riktigt är ekologiska eller helt naturliga, men frågan blir då naturligtvis: efterfrågar vi dem? Vad kan väl därför vara bättre än att Petri som driver företaget Lunis berättar för oss varför han exempelvis väljer bort läderhalsband till sina fyrfota vänner. Mycket intressant om jag själv får säga det. Rekommenderar därför varmt att du läser vad han har att säga om miljöaspekten av det hela. Och ett stort tack till dig Petri för att du ställde upp :-)

Är kopplingen mellan dig och din hund resultatet av miljöförstöring och djurplågeri?

När man tittar på läderkoppel- eller halsband så är väl inte det den första tanken man slås av. Och som djur- och miljövän så vill man ju inte vara delaktig i någon sådan verksamhet.

När Sverige enligt SCB importerar skinnprodukter från länder som Kina, Hongkong och Indien undrar man ju hur det står till med djurskyddet i dessa länder. Och hur är det ställt med produktionen och dess miljöpåverkan och vad kan det finnas för ämnen i lädret?

Djurskydd

Man kan ju inte direkt påstå att de nämnda länderna kommit speciellt långt när det kommer till djurskydd. Och där lagstiftning finns är efterlevnaden svag eller obefintlig.

Kina är världens största nation när det gäller djurproduktion och vid en undersökning mellan 2005-2006 så hade de börjat introducera metoder som fasas ut i EU pga den skada som djuren utsätts för. Det förekommer transporter från inre Mongoliet till städer som gränsar till Hongkong. “Humane slaughter” är ett nytt begrepp i Kina och är inget krav i lagstiftningen. Det finns flertal bilder och filmer som visar hur djur slaktas och flås levande.

Det finns omfattande rapporter om läderproduktionen i Indien när det gäller både djurhantering och miljöaspekten. I delstaten Kerala i Indien finns 4.900 slakterier och i en undersökning av DanWatch får man följa med i djurhanteringen. Djurtransporter på sträckor 300-800 km, många kör nattetid för att undvika polisen och djurskyddsorganisationer.

Lastbilar kör med överfull last, istället för lagliga 6 djur på en lastbil körs 21 djur. Det är inte ovanligt att djuren kollapsar eller blir skadade under transporten, men så länge de lever så inbringar de pengar vid slakteriet. Och enligt Keralas Jordbruksdepartement så är två tredjedelar av alla djuren illegalt slaktade. Ingen har kontroll på varifrån djuren som slutar som läderprodukter kommit ifrån. Vid en omfattande inspektion av ett hundratal slakterier så var det inte ett enda som uppfyllde lagens krav på djurskydd.

Vill man förkovra sig i hur hemskt djuren behandlas i Indien eller andra länder där djurskydd inte har någon status så finner man lätt sådant material genom att bara googla. Och vem minns inte får några år sedan när det visade sig att vissa pälsdetaljer här i EU visade sig komma från hund och katt.

Miljöaspekten

Så låt oss se på miljöeffekterna. Då det inte finns någon specifik  information om koppel och halsband tillverkade av läder måste man ta den information som finns. Låt oss för denna artikels skull anta att produktionen av halsband och koppel till husdjur är likvärdig med produkter för människor.

Garverinäringen uppskattas vara en av de mest miljöförstörande industrierna, med stora utsläpp av organiskt material och kemikalier. Generellt kan konstateras att skinnindustrin medför utsläpp av sådana farliga ämnen som arsenik, kvicksilver, krom, zink, formaldehyd och cyanidbaserade kemikalier. Något som tydligt visar på hur stor miljöpåverkan läderproduktionen har är att i Naturvårdsverkets riskklassificering av industrier hamnar garverier i riskklass 2, tillsammans med textilindustri, oljeraffinaderier, tillverkning av bekämpningsmedel samt färgindustrin.

I en rapport från 2009 om produktion av läderskor av Naturskyddsföreningen och Swedwatch påvisas till exempel förorenade vattendrag och jordar, minskade skördar och utarmad biologisk mångfald. Inte heller arbetarna i dessa industrier kommer undan; “De anställda i garverierna utsätts för stora hälsorisker. Arbetet är tungt och många moment innebär risker för olika arbetsplatsolyckor. Arbetarna riskerar även att utsättas för svåra infektioner av olika mikroorganismer, såsom svampar och bakterier, som finns i hudarna. Dessutom exponeras de för en mängd olika bekämpningsmedel, som används för att minska risken för svamp- och bakterieangrepp på hudarna.

I slutprodukten

Det finns ingen undersökning vad jag kunnat finna om vad som finns i läderkoppel och halsband. Men vi tar återigen undersökningar av produkter för oss människor. Då det är produkter för oss människor så borde det väl vara ofarligt … eller?

Ser vi vad Kemikalieinspektionen i sin undersökning av läderhandskar 2011 fann så ska man kanske vara lite tveksam. 31 läderhandskar undersöktes med avseende på halten av sexvärt krom. (Sexvärt krom orsakar kontaktallergi och har också en kraftig ospecifikt irriterande effekt på hud och slemhinnor.) Halterna varierade mellan 3 ppm till 52 ppm. I detta fallet kan nämnas att europeiska standarden för skyddshandskar är 3 ppm angivet som gränsvärde för sexvärt krom i läder. Det är just när man är svettig om händerna också som risken för att kromet ska avges från läder till hud ökar.

I rapporten Bad Shoes Stinks som Naturskyddsföreningen har varit delaktig i hittades arsenik, bly och kvicksilver i högre koncentrationer i vissa skor än som hittades i ogarvad hud. Vidare hittades 2,4,6-triklorfenol, dimetylfumarat och formaldehyd. Detta hittades i några av skorna, inte alla. Det hittades även azofärger i vissa skor, dessa ämnen används för att färga lädret. Och det finns ju många färgade koppel och halsband. (Azofärger kan framkalla både cancer och allgerier.)

Slutsats

Det har ju länge varit fokus på klädernas inverkan främst på hälsa och miljö, men läder börjar nog dyka upp mer på folks radar. Slutligen så handlar det ju om vilket värde man som konsument sätter på miljö, hälsa och djuren. För egen del så avstår jag läder, ekologiska eller ej, då de negativa aspekterna överväger de positiva. När det gäller en sådan liten produktgrupp som läderkoppel- och halsband så är det enkelt att hitta alternativ som är bra både för djur och natur.

Referenser:  

Naturskyddsföreningen (2009) Rapport: Bad shoes stink
www.medvetenkonsumtion.org
DanWatch (2012) The cattle needs to live until we reach the slaughterhouse
www3.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Laderhandskar-inneholl-for-hoga-halter-sexvart-krom
www.swedwatch.org/sites/default/files/swedwatch_-_svenska_skor_ger_spar_i_miljon.pdf
www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/skoforetag-har-dalig-miljokontroll
www.forbes.com/sites/michaeltobias/2012/11/02/animal-rights-in-china/